Utsatthet i barndomen, till exempel mobbning, fysisk- eller psykisk misshandel, våld i familjen, försummelse, sexuella övergrepp eller att ha bevittnat våld i familjen medför ökad risk för psykiska svårigheter senare i livet. Detta är väl känt genom tidigare forskning. Men vad minskar risken för att drabbas av psykisk ohälsa efter utsatthet?
I en stor studie där man undersökte eventuellt skyddande effekter som intelligens, exekutiv funktion, värme hos mammor, att hålla koll på barnen, atmosfär i hemmet, lugnt bostadsområde, känna tillhörighet i samhället (och en mängd andra faktorer) var det en sak som framstod som skyddande: närvaro av en stödjande vuxen.
Att du som vuxen inom skola, socialtjänst och andra delar av samhället som möter utsatta barn har en väldigt viktig funktion visste vi sedan tidigare. Men – nu är det belagt att du har en ännu viktigare funktion jämfört andra faktorer i barnens liv. Många gånger kan den trygga stödjande vuxna i skolan eller på HVB-hemmet vara den enda person som stöttat barnet.
”These findings suggest that mental health promotion strategies in youth should promote better availability and utilisation of supportive adults during childhood. We recommend prioritising poly-victimised children first, given their higher levels of psychopathology compared to non-poly-victimised children, and prioritising individually targeted interventions over collective interventions.”
Take home: Bjud kuratorerna på något gott till kaffet.🙂
Läs artikeln om detta Arseneault et al. (2024). Testing whether multi-level factors protect poly-victimised children against psychopathology in early adulthood: A longitudinal cohort study. E-pub Sept 24.
